Att jag skulle vara den sista som sa att jag va trött på det. 

Jag trodde också att jag skulle vara den sista som planerade att lämna storstan.. 

Om någon hade frågat mig för 2 år sedan om jag ville flytta från stan hade jag nog protesterat. Men nu.. Jag ser ingen egentlig mening med att bo kvar här. Vi alla har vuxit upp nu. Vi pratar om att träffas.. Ungefär en gång i veckan men vi alla vet att det inte funkar så. Vi träffas kanske 1 gång i månaden.. Tillsammans med den där bärsen..

Det e konstigt. Vi skulle aldrig växa ifrån varandra. Det va det vi sa.. 

Men nu sitter vi här.. alla på varsitt ställe med sina liv och allt vad det innebär. 

Jag är en av dom. Absolut.. Det säger jag inget om. 

Det enda som finns kvar att säga till er och till den här staden jag kallar mitt hem är: Lycka till.. Vi ses nog på vägen en vacker dag ! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

DU kommer aldrig bli som mig, du kommer aldrig vara lika lycklig som jag är.. Du kommer heller aldrig ha så roligt som jag har det    Det gullegumman är tacken man får för att man hugger sina vänner i ryggen.  Vill du ha skiten? Varsågod. Ta ...

Ja tack! Ibland funderar jag på hur det skulle vara om man går och lägger sig och bestämmer sig för att starta om alltihopa...  Kommer allting försvinna eller är det någon som tryckt på spara knappen på sistone?    Senaste tiden har jag fått ...

Jag saknar det som en gång var jag...   Fan... Jag vet inte...     ...

Jahapp..Då va det dags..    Uttråkad av bara saaatan.. Då kommer tankarna.. Tankarna om det som en gång var mitt hem..  Staden som en gång i tiden lärde mig det jag kan idag.. Människorna som formade mig till den jag är.    Minnen av hono...

Tanken har slagit mig många många många gånger.. Vad vill jag och vart är jag påväg.  Var det såhär det skulle vara? Var det hit jag skulle..?    Jag tror inte att det är så.. Eller jag hoppas att det inte är så för jag har inget intresse av de...