Okej.. 

Nu kommer det.. En gång för alla.. För att jag ska bli av med det.. 

Jag skiter fullkomligt fan i om du läser, tar illa upp eller om du ens bryr dig.. 

Jag är ledsen att jag säger det.. Men jag är förstörd, slut som artist, kalla det vad du vill.. 

Jag tänker tillbaka på allt som varit, vad jag fått, gett och upplevt i allt det här. Många gånger kommer allt tillbaka å andra hinner jag trycka undan det. Jag kämpar för att hålla mig ovanför vattenytan.. vare sig du tror det eller ej så är det den hårda sanningen. Varje litet ord, ont menat eller inte slår som inget annat. Varje liten sak som tas upp eller som vifftas bort är något jag skulle vilja ta tag i, men jag orkar inte. 

Jag försökte ordna något som inte var redo för att ordnas, jag försökte styra upp något som kanske inte skulle styrts så himla mycket. Jag gjorde det jag gjorde i hopp om mitt eget liv. Det kanske låter fel men det är så jag har tänkt. 

Jag var inte på samma ställe, inte på samma nivå. Kämpade för något som skulle ha fått vara som det va. 

Men man lär sig av sina misstag och jag hoppas att jag gjort det den här gången. 

Det finns mycke som jag skulle vilja säga, göra och få ur mig men jag sparar det till en annan kväll då jag känner att det är dags igen.. 

Smärtan sitter där den sitter och jag antar att du förstår vad jag menar. 

Jag jobbar på saken varje dag, men det e tungt och det blir inte direkt lättare av saker som görs och sägs nu heller. 

Jaja.. 

Jag kommer inte att ge upp.. Men det är ju jag.. 

Tack och hej! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

DU kommer aldrig bli som mig, du kommer aldrig vara lika lycklig som jag är.. Du kommer heller aldrig ha så roligt som jag har det    Det gullegumman är tacken man får för att man hugger sina vänner i ryggen.  Vill du ha skiten? Varsågod. Ta ...

Ja tack! Ibland funderar jag på hur det skulle vara om man går och lägger sig och bestämmer sig för att starta om alltihopa...  Kommer allting försvinna eller är det någon som tryckt på spara knappen på sistone?    Senaste tiden har jag fått ...

Jag saknar det som en gång var jag...   Fan... Jag vet inte...     ...

Jahapp..Då va det dags..    Uttråkad av bara saaatan.. Då kommer tankarna.. Tankarna om det som en gång var mitt hem..  Staden som en gång i tiden lärde mig det jag kan idag.. Människorna som formade mig till den jag är.    Minnen av hono...

Tanken har slagit mig många många många gånger.. Vad vill jag och vart är jag påväg.  Var det såhär det skulle vara? Var det hit jag skulle..?    Jag tror inte att det är så.. Eller jag hoppas att det inte är så för jag har inget intresse av de...